måndag 11 maj 2009
söndag 10 maj 2009
Bloggflytt
Okej. Vi säger så här: Imorgon, eftersom det är måndag och allt, ny vecka, nya tag och allt det där, så flyttar den här bloggen till en ny adress. Yes? Bra, då säger vi så då. Stay tuned för en länk, den dyker väl upp imorgon bitti någon gång.
See you on the other side.
See you on the other side.
Dagens musikaliska upptäckter
Idag har jag upptäckt två nya band, Montauk (via niotillfem) och Tricot Machine. Montauk spelar enkel men vacker elektronisk pop/soul och Tricot Machine är fransk indiepop när den är som finast.
Lyssna på dem här och här. Jag rekommenderar att ni börjar med Montauks "Legendary" och Tricot Machines "Les peaux de lievres".
Lyssna på dem här och här. Jag rekommenderar att ni börjar med Montauks "Legendary" och Tricot Machines "Les peaux de lievres".
Ibland är en lögn det finaste man har
(Februari 2008)
Tänker på sinnesintryck jag fick för så längesen
bilder jag burit med mig kanske alltid
eller kanske bara en sekund
Små glober av ljus, damm i solskenet som lyser in vid sidan av rullgardinen,
nakna små fötter mot aldelles för kallt golv,
håret i min mammas nacke,
doften
Jag vet inte om det är minnen
eller bara bilder som min hjärna komponerat
eller om det ens spelar någon roll
så länge som jag får ha dem kvar
Och jag vet inte om det tillhör det förflutna
eller om det är nu eller i framtiden
men känslan är så stark i mig
kan nästan känna hennes fjun under mina fingrar
Jag minns egentligen inte mycket av min barndom
bara bilden av hur jag alltid satt i fönsterkarmen i min pyjamas
och väntade på någon som aldrig kom
någon som skulle visa mig världen
Och det jag minns vet jag inte om det har hänt på riktigt
så därför pratar jag aldrig om det
om att jag drömde mardrömmar om översvämningar
och att jag blev jagad av människor utan ansikten
Det är sant att ljög mycket som barn
inte för att jag var elak utan för att jag hade så svårt
att skilja på verkligt och overkligt
en egenskap jag tagit med mig in i vuxenlivet
Det är också sant att jag hade låtsasvänner ända upp i höstadiet
inte för att jag var ensam utan bara för att jag inte ville vara själv
Vad jag egentligen menar med allt det här
är att det inte alltid är lätt att skilja saker åt
och att det inte alltid är nödvändigt
ett minne och en dröm kan vara samma sak
precis som att något inte behöver vara verkligt
för att vara verkligt för dig
Och ibland räcker det med att något känns bra
för att det ska vara på riktigt
Tänker på sinnesintryck jag fick för så längesen
bilder jag burit med mig kanske alltid
eller kanske bara en sekund
Små glober av ljus, damm i solskenet som lyser in vid sidan av rullgardinen,
nakna små fötter mot aldelles för kallt golv,
håret i min mammas nacke,
doften
Jag vet inte om det är minnen
eller bara bilder som min hjärna komponerat
eller om det ens spelar någon roll
så länge som jag får ha dem kvar
Och jag vet inte om det tillhör det förflutna
eller om det är nu eller i framtiden
men känslan är så stark i mig
kan nästan känna hennes fjun under mina fingrar
Jag minns egentligen inte mycket av min barndom
bara bilden av hur jag alltid satt i fönsterkarmen i min pyjamas
och väntade på någon som aldrig kom
någon som skulle visa mig världen
Och det jag minns vet jag inte om det har hänt på riktigt
så därför pratar jag aldrig om det
om att jag drömde mardrömmar om översvämningar
och att jag blev jagad av människor utan ansikten
Det är sant att ljög mycket som barn
inte för att jag var elak utan för att jag hade så svårt
att skilja på verkligt och overkligt
en egenskap jag tagit med mig in i vuxenlivet
Det är också sant att jag hade låtsasvänner ända upp i höstadiet
inte för att jag var ensam utan bara för att jag inte ville vara själv
Vad jag egentligen menar med allt det här
är att det inte alltid är lätt att skilja saker åt
och att det inte alltid är nödvändigt
ett minne och en dröm kan vara samma sak
precis som att något inte behöver vara verkligt
för att vara verkligt för dig
Och ibland räcker det med att något känns bra
för att det ska vara på riktigt
lördag 9 maj 2009
Låttext-texter
Veckans skrivuppgift var som sagt att inspireras av en låttext och överföra dennes handling/stämning till en egen berättelse. Dessutom skulle vi skriva berättelsen ur första-, andra- och tredjepersonsperspektiv och därefter avgöra vilken som blev bäst, samt förfina den tills vi är nöjda. En ganska kul uppgift tycker jag.
Jag valde Pet Shop Boys "Numb" och R.E.M.s "At my most beautiful" som extralåt, ifall jag får tid över.
"Numb" är för mig en väldigt tung låt, den får mig att associera till något väldigt svårt. Ändå valde jag den, eller kanske just därför. Jag tror dessvärre inte att jag kommer känna mig särskilt bekväm i att lägga upp texten på bloggen, fastän jag är övertygad om att det kommer bli en väldigt känslosam text. Den är helt enkelt för tung.
Texten till "At my most beautiful" kommer förhoppningsvis bli lättare, framför allt gladare, både att skriva och som slutresultat. Tänker mig en liten kärlekshistoria i stadsmiljö, nyförälskelse och poetiska metaforer. Mm. Mysigt.
Så, ja. Nu har ni nått att se fram emot!
Jag valde Pet Shop Boys "Numb" och R.E.M.s "At my most beautiful" som extralåt, ifall jag får tid över.
"Numb" är för mig en väldigt tung låt, den får mig att associera till något väldigt svårt. Ändå valde jag den, eller kanske just därför. Jag tror dessvärre inte att jag kommer känna mig särskilt bekväm i att lägga upp texten på bloggen, fastän jag är övertygad om att det kommer bli en väldigt känslosam text. Den är helt enkelt för tung.
Texten till "At my most beautiful" kommer förhoppningsvis bli lättare, framför allt gladare, både att skriva och som slutresultat. Tänker mig en liten kärlekshistoria i stadsmiljö, nyförälskelse och poetiska metaforer. Mm. Mysigt.
Så, ja. Nu har ni nått att se fram emot!
Kärlek och identet
Läste ut underbart fina "Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande" vid frukosten idag. Jag är helt betagen av den. Första gången jag plockade upp den, på biblioteket i Sölvesborg, och skummade igenom baksidan, så kände jag att det här är en riktigt bra bok. Och det var det. Himla dumt bara att jag inte tagit tid och läst den förrän nu.
På sätt och vis påminner den mig om Jonas Hassen Khemiris böcker, "Montecore" och "Ett öga rött." Den här boken är skriven ur kinesiskan Zhuangs perspektiv. Zhuang har rest till London för att lära sig engelska (jag rekommenderar egentligen att man läser den på engelska) och hennes språk är väldigt kantigt. Kopplingen till Khemiris båda böcker är egentligen inte så konstig, de handlar ju också till stor del om hur man använder språk.
"Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande" är främst en bok om kärlek, precis som titeln antyder, men det handlar om den svåra sortens kärlek och bitterheten den kan ge upphov till. Men den handlar också om språk och kulturella skillnader, om att hitta sin identitet, om att inte passa in och om att interagera med andra människor.
Xiaolu Guo, du verkar vara en hemskt fin människa. Åtminstone så har du skrivit en hemskt fin bok.
"Gräsmatta ber oss ligga ner. Vi vila bredvid varandra. Jag aldrig göra det med man. Saft från gräs blötar min vita blus. Mitt hjärta smälta. Himmel är blå och flygplan flyga ovanför oss, lågt och tydligt. Jag se rörande skuggor från plan på gräsmatta."
"'Min kropp längtar efter dig', säger du.
Vackraste mening jag hört i hela mitt liv.
Min engelska passar inte ihop ditt vackert språk.
Jag tror jag bli kär i dig, men min kärlek kan inte ditt räcka till för din skönhet."
"Jag måste göra mitt eget hem, ett hem med min älskade. Men jag inte vet hur behålla det hemmet hela tiden, för resten av mitt liv. Jag är rädd jag ska förlorade den kärlek. Rädslan är som ett gift i varje hörn i mitt hjärta. Det är vad du tycker illa om."
På sätt och vis påminner den mig om Jonas Hassen Khemiris böcker, "Montecore" och "Ett öga rött." Den här boken är skriven ur kinesiskan Zhuangs perspektiv. Zhuang har rest till London för att lära sig engelska (jag rekommenderar egentligen att man läser den på engelska) och hennes språk är väldigt kantigt. Kopplingen till Khemiris båda böcker är egentligen inte så konstig, de handlar ju också till stor del om hur man använder språk.
"Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande" är främst en bok om kärlek, precis som titeln antyder, men det handlar om den svåra sortens kärlek och bitterheten den kan ge upphov till. Men den handlar också om språk och kulturella skillnader, om att hitta sin identitet, om att inte passa in och om att interagera med andra människor.
Xiaolu Guo, du verkar vara en hemskt fin människa. Åtminstone så har du skrivit en hemskt fin bok.
"Gräsmatta ber oss ligga ner. Vi vila bredvid varandra. Jag aldrig göra det med man. Saft från gräs blötar min vita blus. Mitt hjärta smälta. Himmel är blå och flygplan flyga ovanför oss, lågt och tydligt. Jag se rörande skuggor från plan på gräsmatta." "'Min kropp längtar efter dig', säger du.
Vackraste mening jag hört i hela mitt liv.
Min engelska passar inte ihop ditt vackert språk.
Jag tror jag bli kär i dig, men min kärlek kan inte ditt räcka till för din skönhet."
"Jag måste göra mitt eget hem, ett hem med min älskade. Men jag inte vet hur behålla det hemmet hela tiden, för resten av mitt liv. Jag är rädd jag ska förlorade den kärlek. Rädslan är som ett gift i varje hörn i mitt hjärta. Det är vad du tycker illa om."
fredag 8 maj 2009
Onyttigheter
Nämen, alltså, trycka i sig Marabouchoklad och glo på Futurama såhär dags på dagen, när solen skiner och jag borde vara ute och röra på fläsket, det är inte riktigt hållbart, eller vad säger ni? Fast å andra sidan har jag ju alltid varit ganska lat. Och onyttig. Varför ändra på ett vinnande koncept, liksom? Höhö.
Utdrag ur något som skulle blivit en bok men aldrig kommer bli det
Vaknade innan soluppgången. Satt på balkongen med två filtar omkring mig och grät, medan rosa och orange remsor fann en plats på himlen. I min tungsinthet betraktade jag staden medan den vaknade till liv. Såg människor röra sig i den motsatta lägenhetsbyggnaden, såg dem rulla upp persiennerna och släppa in ännu en dag i sina nyvakna liv. Vägen nedanför gick från stillsamt övergiven till överbefolkad och vid sextiden rann bilarna fram i en strid och jämn ström, liksom tårarna ner för mitt ansikte.
Kanske var det på grund av stundens blygsamma storhet eller kanske resultatet av en orolig dröm. Jag vet inte varför jag grät. Kanske strök skuggan av det förflutna förbi mig medan jag sov, för att sedan dröja sig kvar i min tårkanal efter att jag vaknat. Jag vet inte.
Men jag trodde att jag blivit starkare än så. Trodde att jag blivit för stor för tårar.
Jag vaknade av att du strök dina läppar mot min kind. Varma, mjuka andetag mot skinnet. Din lugg som föll ned och kittlade mitt ögonlock, din hand mot bröstkorgen. Och under täcket dina stora klumpiga fötter som alltid var iskalla mot mina.
Jag vaknade av att hjärtat grät. Jag vaknade av att pulsen höll på att rusa ur min kropp. Drömmar har ofta den effekten på mig.
Vissa dagar kan jag gå som en zombie genom tillvaron enbart för att jag drömt om dig samma natt. Känslorna finns kvar, jag kan fortfarande smaka dig i munnen. Ibland känns det som att du står precis bakom mig och lutar hakan mot min axel. Som att du sträcker ut handen för att röra vid min örsnibb, men ångrar dig och snabbt drar dig tillbaka. Snälla, försvinn inte. Och jag ställer mig på balkongen i tunna kläder och låter den kyliga morgonvinden domna min kropp. Så att jag ska slippa känna hur du inte rör vid mig.
Såna här dagar för mig tillbaka i tiden, tillbaka till en Frank som var svag och destruktiv. Jag får lust att ringa dig. Får lust att gå till vår gamla adress och se om våra namn fortfarande står kvar på dörren. Men jag går ingenstans. Jag stänger in mig. Dricker brinnande varmt te så att tungan svullnar. Drar ut telefonen som ändå aldrig ringer. Låter den kyliga morgonvinden domna min kropp så att jag ska slippa känna att du inte rört vid mig på år.
Kanske var det på grund av stundens blygsamma storhet eller kanske resultatet av en orolig dröm. Jag vet inte varför jag grät. Kanske strök skuggan av det förflutna förbi mig medan jag sov, för att sedan dröja sig kvar i min tårkanal efter att jag vaknat. Jag vet inte.
Men jag trodde att jag blivit starkare än så. Trodde att jag blivit för stor för tårar.
---
Jag vaknade av att du strök dina läppar mot min kind. Varma, mjuka andetag mot skinnet. Din lugg som föll ned och kittlade mitt ögonlock, din hand mot bröstkorgen. Och under täcket dina stora klumpiga fötter som alltid var iskalla mot mina.
Jag vaknade av att hjärtat grät. Jag vaknade av att pulsen höll på att rusa ur min kropp. Drömmar har ofta den effekten på mig.
Vissa dagar kan jag gå som en zombie genom tillvaron enbart för att jag drömt om dig samma natt. Känslorna finns kvar, jag kan fortfarande smaka dig i munnen. Ibland känns det som att du står precis bakom mig och lutar hakan mot min axel. Som att du sträcker ut handen för att röra vid min örsnibb, men ångrar dig och snabbt drar dig tillbaka. Snälla, försvinn inte. Och jag ställer mig på balkongen i tunna kläder och låter den kyliga morgonvinden domna min kropp. Så att jag ska slippa känna hur du inte rör vid mig.
Såna här dagar för mig tillbaka i tiden, tillbaka till en Frank som var svag och destruktiv. Jag får lust att ringa dig. Får lust att gå till vår gamla adress och se om våra namn fortfarande står kvar på dörren. Men jag går ingenstans. Jag stänger in mig. Dricker brinnande varmt te så att tungan svullnar. Drar ut telefonen som ändå aldrig ringer. Låter den kyliga morgonvinden domna min kropp så att jag ska slippa känna att du inte rört vid mig på år.
torsdag 7 maj 2009
Hur det blev och hur det skulle kunna vara
(April 2007)
i min fantasi sitter du mitt emot mig vid köksbordet
händerna knäppta på bordsskivan
du bär en struken ljusblå skjorta
jag hatar den
en rynka vilar mellan dina ögonbryn
och en liten grop i din ena kind
dina ögon är vänliga,
ditt leende lite nervöst
tystnaden strömmar ur din mun
som ett blödande vattenfall
jag tror att du är rädd för mig
II
jag kan spilla ut hela mitt liv över bordet
kan berätta om allt jag upplevt,
människor jag känt,
misstag jag har gjort
men du kan ändå aldrig förstå
jag började spela gitarr förra sommaren
och hittade kärleken hösten 2005
jag har aldrig varit full
och tycker inte om folk som är det
jag har tinnitus i vänsterörat
och konstant ont i min vänstra axel
men du
du kan aldrig förstå det
III
ångrar du dig nånsin?
undrar du ibland hur det hade kunnat bli?
var du rädd och
är du rädd nu?
IV
jag vill krama om dig...
nej, jag vill slå dig på käften
jag vill att du ska krama mig
enbart så att jag kan stöta bort dig
...fast bara först efter några sekunder i din famn
V
i mina tankar har du alltid hetat Natt
jag kunde aldrig säga det där andra ordet
det låg alltid så fel i min mun
pappa
det skrämmer mig
det är så ansiktslöst
det finns inget att hålla fast vid
du,
det har blivit så fel alltihop
med all rätt klandrar jag dig för det
VI
tittar på ditt telefonnummer tills siffrorna bildar ditt ansikte
i min fantasi sitter du mitt emot mig vid köksbordet
händerna knäppta på bordsskivan
du bär en struken ljusblå skjorta
jag hatar den
en rynka vilar mellan dina ögonbryn
och en liten grop i din ena kind
dina ögon är vänliga,
ditt leende lite nervöst
tystnaden strömmar ur din mun
som ett blödande vattenfall
jag tror att du är rädd för mig
II
jag kan spilla ut hela mitt liv över bordet
kan berätta om allt jag upplevt,
människor jag känt,
misstag jag har gjort
men du kan ändå aldrig förstå
jag började spela gitarr förra sommaren
och hittade kärleken hösten 2005
jag har aldrig varit full
och tycker inte om folk som är det
jag har tinnitus i vänsterörat
och konstant ont i min vänstra axel
men du
du kan aldrig förstå det
III
ångrar du dig nånsin?
undrar du ibland hur det hade kunnat bli?
var du rädd och
är du rädd nu?
IV
jag vill krama om dig...
nej, jag vill slå dig på käften
jag vill att du ska krama mig
enbart så att jag kan stöta bort dig
...fast bara först efter några sekunder i din famn
V
i mina tankar har du alltid hetat Natt
jag kunde aldrig säga det där andra ordet
det låg alltid så fel i min mun
pappa
det skrämmer mig
det är så ansiktslöst
det finns inget att hålla fast vid
du,
det har blivit så fel alltihop
med all rätt klandrar jag dig för det
VI
tittar på ditt telefonnummer tills siffrorna bildar ditt ansikte
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
